Vägar och stigar

GA1 - Vägar och stigar

Underhåll sommartid. Sladdning, saltning, klippning av vägrenen och rensning av diken görs sommartid. Sladdning innebär att man skrapar ihop grus från vägkanterna mot mitten av vägen för att få en profil på vägbanan som underlättar avrinning av regnvatten. Under sommaren saltas grusvägarna i regel en gång om året. Det görs på vårkanten efter sladdning när väderleken tillåter, vägbanan ska helst vara fuktig vid saltningen.

Att lägga på ett nytt gruslager på våra vägar är dyrt, runt 100.000 kr, så det lönar sig att fara försiktigt fram på våra vägar. Nytt gruslager brukar behövas vart femte år ungefär och det gör vi på delar av vägnätet varje år efter behov och för att sprida ut kostnaden.

Vintertid utförs plogning och sandning. Plogningen görs vid behov enligt avtal. Det nuvarande avtalet säger minst 7 cm snö och senast 10 timmar efter snöfall, ska plogningen utföras. Avtalet innebär att entreprenören utför arbetet med sina befintliga resurser, så någon gång när det kommer mycket snö, kan plogningen ta längre tid. Observera att vi har ingen garanti för att det aldrig är mer än 7 cm snö på vägarna. Bor man här permanent bör man vara förberedd på att det kan vara oplogat precis den tid man hade tänkt åka. Men plogning blir det.

Sandning utförs vintertid vid behov. Behovet avgörs av en utsedd, i regel fastboende medlem, som ringer in sandning när det blir alltför halt. Vår ambitionsnivå är att försöka hålla vintervägar, dvs packad snö. Vi sandar alltså när det blivit halt. Det kan betyda att det kan ta en viss tid innan sandning utförs.  

Det råder hastighetsbegränsning till 30 km/tim inom området. Polisen har kontrollerat att högre hastighet än 30 km/h innebär vårdslöshet i trafik. Låg hastighet innebär också att vi spar på vägarna genom att gruslagret får ligga kvar. Hastighetsbegränsningen gäller givetvis alla fordon, även mopeder, traktorer och fyrhjulingar.

Föreningen ansvarar för att hålla vägdiken öppna. Den enskilda fastighetsägaren ansvarar för att dräneringen under egen infart hålls öppen.

Tomtnummer & husnummer

Innan det fanns vägnamn i området identifierades tomterna med hjälp av tomtnummer. Dessa tomtnummer finns kvar i form av medlemsnummer i samfälligheten. Tomterna numrerades allt eftersom de styckades av och gick in i dåvarande vägföreningen. Numreringen är logisk om man känner till områdets historia, men kan vara förvirrande för andra. Den används inte numera, men finns i registret.

För att utomstående, till exempel besökare, taxi, brandkår, ambulans och polis, ska hitta rätt är det mest praktiska att använda sig av vägnamn och husnummer. Det är alla vana vid.

Föreningen har satt upp skyltar med vägnamnen och vi rekommenderar att du tydligt markera ditt husnummer. Då kan även "icke-Granlundsbor" hitta rätt när det behövs.

Fastigheterna kan alltså ha tre olika beteckningar:

1. Gatuadressen. Den som normalt används.
2. Tomtnumret. Används inte längre men kan förekomma på någon gammal skylt.
3. Fastighetsbeteckningen som används av myndigheter vid till exempel ägarbyten och taxering.
   Fastighetsbeteckningen kan till exempel vara "Torsåkers-Berga 2:9".

 Karta från förrättningen som visar vilka vägar och stigar som ingår i GA1.